Blåmes  Cyanistes caeruleus

Blåmes © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Cyanistes caeruleus - Cyanistes kommer från det grekiska ordet "kuanus", och betyder mörkblå medan artnamnet betyder himmelsblå.

Typiska kännetecken:
12 cm. Huvudet är ljusblått och ansiktet till största delen vitt omgärdat av svarta band och streck. Vingarna och stjärten är mörkblå och undersidan gul, ibland med en antydan till mörk mittstrimma. Ryggen är mörkt grön. Båda könen mycket lika, men hanen har dock genomgående mörkare och klarare blå färg. Ungfåglarna har under sommaren gula kinder och ej så klara färger.

Finnes:
I löv- och blandskog, trädgårdar och parker. Förekommer allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och i viss mån även i de norra delarna av landet.

Äter:
Insekter, larver och puppor. Besöker gärna fågelbord under vintern där den hackar på talg, äter oljerika frön och bröd. Vinterfödan består även av frön från björk och rönnbär m.m.

Läte:
Blåmesens läten är mycket varierande. Varnar ofta för katt eller Sparvhök. Sången består av två, tre fina och utdragna toner följda av en klar drill.

Häckar:
Gärna i fågelholkar, men uppsöker även lediga håligheter i träd och bergssprickor. Boet består av ull, hår och enstaka fjädrar på ett underlag av mossa och byggs endast av honan, ledsagad av hanen. De mellan 6 och 14 äggen, som är vita med rödaktiga fläckar, ruvas av honan i 12-15 dygn. Honan matas av hanen under tiden hon ruvar. Efter det att äggen kläckts stannar ungarna i boet mellan 16 och 20 dygn. Blåmesen blir könsmogen vid ett års ålder.

Blåmesen har av okänd anledning ökat betydligt sedan 1985. Under de senaste 30 åren har det samtidigt skett en kraftig expansion av häckningsområdet mot norr. Detta har lett till att häckande blåmesar mot slutet av 1990-talet påträffats över hela Lappland och i större delen an Norrbotten. Arten har dessutom trängt mycket långt in i Norrlands inland och den finns numera häckande i vissa mycket avlägsna fjälldalar i Lappland. Den har även ökat nämast explosionsartat i Danmark ock Finland. Den svenska populationen uppskattades 1999 till 1.000.000 par. Vanligtvis är blåmesen stationär, men vissa år kan stora mängder lämna landet via Falsterbo.

Märkligt nog tycks inte blåmesen ha inspirerat folktron särskilt mycket, men den kallas på vissa håll för blindmes tack vare sina mörka markeringar vid ögonen. I Bohuslän kallas den för bullare.

Blåmesen är en av de fåglar som kan urskilja ultraviolett ljus mycket bättre än människor. Detta medför att blåmesen, vars blå hjässa reflekterar mycket ultraviolett ljus, lätt kan urskilja en hona från en hane eftersom de reflekterar olika mycket.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Jämför några av våra vanligaste fåglar

Sveriges mesar
Sveriges trastar
Sveriges finkar

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

E-post till webbansvarig: info(snabel-a)fageln.se
OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet.

© 2010-2024 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve