Skärfläcka  Recurvirostra avosetta

Skärfläcka © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Recurvirostra avosetta - skärfläcka med tillbakaböjd näbb.

Typiska kännetecken:
43 cm. Omisskännlig, smäcker vadare med lång, smal och tydligt uppåtböjd näbb.

Finnes:
Finns sällsynt i de allra sydligaste delarna av landets kuster.

Äter:
Insekter, smärre blöt- och kräftdjur.

Läte:
Ett starkt och en smula ängsligt upprepande plyt, plyt.

Häckar:
Flacka och öppna kustpartier. 

Namnet nämns av Linné när han beskriver upptäckten av arten vid Ottenby i juni 1741. Det är ett öländskt dialektnamn där skär- antingen har betydelsen "ren, vit" eller syftar på skär i betydelsen liten ö eller holme, medan -fläcka kommer av "fläck". Namnet skulle därmed betyda ungefär "den vita (svart)fläckiga fågeln" eller "den fläckiga fågeln som lever på små öar".

När Linné den 8 juni 1741 besökte Ölands södra udde observerade han skärfläckan för första gången. Arten var vid den tiden en välkänd fågel för invånarna där. Förmodligen häckade den då också på Gotland. Fram till mitten av 1800-talet höll sig antalet ganska konstant men sedan minskade antalet kraftigt i hela Västeuropa. Under slutet av 1800-talet gjordes bara några tillfälliga häckningsfynd i Sverige. Det dröjde till 1927 innan skärfläckan kom tillbaka och började häcka regelbundet i Skåne. Senare, 1947 återkom den också som häckfågel till Gotland. Det svenska beståndet totalt uppgår idag till mellan 1.200 och 1.500 par. Skärfläckan är fortfarande en sällsynt fågel i Sverige. Arten är kolonihäckare och dess häckningsplatser är tydligt koncentrerade till ett mindre antal platser. Största beståndet finns för närvarande på Gotland med lite drygt 400 häckande par.

I slutet av mars eller april är skärfläckorna tillbaka på sina häckplatser, där deras närvaro uppmärksammas genom sitt livliga och nervösa uppträdande. De syns på långt håll och hörs på ännu längre hörs deras läten. De föredrar flacka och öppna kustpartier. Gärna vid grunda havsvikar och bukter med stora arealer grunt vatten och sandiga eller slammiga bottnar. De normalt fyra grå-gula äggen med svarta fläckar på, läggs i en grund grop i sanden. Det är inte ovanligt att skärfläckorna värper i varandras bon varför man ibland kan finna reden med dubbelt så stora kullar. Många skärfläckebon går ofta till spillo, då plötsligt högvatten dränker de lågt liggande häckplatserna, andra trampas sönder av betande kreatur. Vid omläggning består kullen ofta av bara tre ägg.

Födan består av insekter och smärre blöt- och kräftdjur som skärfläckan fångar med vispande huvudrörelser åt sidorna, då den vadar eller simmar i strandvattnet. Den kan också gå med hela halsen och framkroppen i vattnet och söka föda.

I slutet av april och i maj börjar ruvningen som sköts av båda makarna i 21 till 25 dygn. Redan i början av juli kan de första lämna häckplatserna, och höststräcket pågår till in i september. De flesta av våra skärfläckor övervintrar vid Västeuropas kuster. Några fortsätter ända ner till Nordafrika. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Rapporterade observationer i rapportsystemet Svalan av Skärfläcka

Skärfläcka – fler bilder

Bildarkiv på Svalan

Skärfläcka – läte

Skärfläcka
(Källa: NOF avd. Hordaland)

Skärfläcka – relaterat

Wikipedia

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2014 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve