Entita  Parus palustris

Latinskt namn:
Parus palustris - vilket betyder, mesen som lever i kärren.

Typiska kännetecken:
11,5 cm. En gråbrun fågel med svart glänsande hjässa och svart liten haklapp. Smutsgråa kinder och ljus undersida.

Förväxlingsrisk:
Talltita: Mycket svårt att på utseendet skilja talltitan från entitan. Talltitan har ofta en större svart haklapp och har ett lite otydlig ljust band längs med vingfjädrarna. De ljusa kinderna är mer vita än hos entitan.
Svarthätta: Svarthättan är en sångare med slankare kropp än titorna. Svarthättan är mer jämngrå över hela kroppen.

Finnes:
I huvudsak i södra delen av landet upp till Närke och Värmland.

Äter:
Lever av insekter och växtfrön från bland annat örter och gräs.

Läte:
Typiska locklätet är ett ”pitjä” ofta följt av ett strävt ”tjär”. Låter även höra ett grälande ”tjicka-bi-bi-bi”.

Häckar:
Lövskog eller lövblandad skog, ofta intill åar eller alekärr, i parker och trädgårdar. Är trogen sitt revir året runt.

Namnet nämns första gången ca. 1700 men är säkert äldre. ”En-” kommer sannolikt från växten enbusken och ”tita” är ljudhärmande och troligen besläktat medengelskans tit som betyder mes. Noteras bör att talltitan identifierades som en egen art i Sverige först 1848 och att entita före denna tidpunktanvändes som namn för båda arterna tillsammans. Arten har även kallats kärrmes, meshätta och tomling.

Entitan är hålhäckande fågel och bygger gärna sitt bo i holkar. Boet byggs av mossa med en bala av hårtussar och fjädrar. I maj läggs de sju till nio äggen och ruvas av honan i sjutton dagar. Efter ytterligare sjutton dagar lämnar ungarna boet. Under vintern är entitan mycket stationär. Paret håller ihop året om och försvarar sitt revir. De kringströvande entitor som kan ansluta sig till andra mesar är därför ungfåglar eller fåglar som inte funnit någon partner.

Liksom flertalet andra mesar lägger entitan under sommaren och hösten upp förråd för vintern. Likadant gör de om de under vintern hittar ett fågelbord med frön.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck